Jag Känner mig så innerligt plågad i själen av sorgen efter MAMMA. . Jag känner mig så svag ,varje millimeter vill vända och vrida. . kroppen angriper mig själv från insidan …Jag känner hur hela mitt inre bara slits ur med varje tår som rullar nerför kinden och smaken av bitter salt som gör sig påmind om att jag lever! Varför skall jag plågas? Är inte min ryggsäck tillräckligt tung? Har jag fått en ny ryggsäck som skall fyllas? Det känns som jag har trillat nerför trappen och rakt ner i en helvetesgrop och jag kan inte röra mig . . Jag bara ligger där och känna smärtan. . min smärta är mycket tydligare…Mina ärr värker ..inga piller eller mediciner kan hjälpa mig till ro & jag är bekymrad. . Vad händer. .jag vill att jag skall vakna upp och allt är som förut. . . . Jag vet verkligen inte vad jag skall ta mig till….För att första gången på väldigt länge är jag riktigt rädd! Hur skall jag orka överleva? Hur skall jag göra för att detta inte skall påverka william. . Var finns styrkan när jag behöver den som mest. . ?
Jag behöver hennes värme och kärlek nu. . Mer än någonsin. Min mamma var min styrka .. Jag kunde ringa henne vilken tid på dygnet och bara säga att jag älskade henne och saknade henne. . Prova mina skor och känn min tyngd jag bär på . . Låna min ryggsäck och bär på den. . . Hör min röst. . Och se in i mina ögon Döm sedan mig och ge mig mitt straff. . Jag kommer alltid bära en tyngd på mina axlar,känna smärtan i min kropp och leva med en ärrad kropp och själ..
Men jag kommer aldrig förstå varför mamma inte fick finnas här hos oss. . JAG SAKNAR DIG MAMMA. INGA ORD KAN BESKRIVA HUR MYCKET JAG ÄLSKAR DIG. ALLA SAKNAR DIG SÅ OTROLIGT MYCKET DET ÄR SÅ ORÄTTVIST FÖRDELAT. .
MAMMA KOM TILLBAKA. .
2 comments