Jag har med mycket möda passerat v 30 i den här graviditeten vilket är en otrolig milstolpe för mig , kroppen får verkligen kämpa men humöret är bättre än det varit på länge , och jag försöker verkligen tänka och känna om , vilket inte är det lättaste , det är mödosamt och otroligt smärtsamt att vara gravid i en EDS kropp. Men jag vill samtidigt inte byta känslan av lilla Alice som finns inne i magen och mår bra , växer bra och är rörlig & aktiv. Det är otroligt många läkarbesök inplanerade hela veckorna , för att hålla koll på mitt hjärta har vi kardiologen inkopplad , och graviditeten har jag ett stort team på 3 specialister varav en är självaste chefen för specialistmödrarvården. Jag känner mig trygg.
William hälsar och säger att han verkligen ser fram emot att bli storebror 
Hej! Vad kul att höra ifrån dig :D. Har verkligen undrat hur du haft det och hur graviditeten går. Saknat ditt bloggande.
Vilka fina bilder på dig*. Så det kommer bli en Alice, underbart! Önskar en fortsatt lycka med graviditeten :D. Inte så långt kvar =).
[Reply]
Oh vad glad jag blir att allt går bra! Har funderat så mycket eftersom du inte skrivit på så länge.
Jätteroligt att höra! Lycka till med allt.
Hälsningar från en ”EDS:are” som läser din blogg.
[Reply]