Sista med en snöshaker på:) riktigt nöjd med alla tre idag , trotts att jag har omänskligt ont.

William och jag pysslade ihop en rymdraket och satte upp den i taket med en springfjäder så den studsar skojigt .

jag deltar i en utmaning hos www.fruarnalilja.se och detta är mitt bidrag.

 

detta är min tolkning enligt skissen

William skulle plocka kastanjer och blev puttad av katten när vi gick hem från dagis idag

Kopiera bilden ovan och länka till www.svenskscrapbooking.se i din blogg.

Kommentera detta inlägg så att vi vet att du är med.

Vi drar vinnaren 12.00 7 oktober när vi drar igång vår Födelsedags-CC!

Vinnaren får ett härligt paket (värde ca 600kr)  från Stämpelgården.

Lycka till!

jag deltar i en utmaning hos www.fruarnalilja.se och detta är mitt bidrag.

 

detta är min tolkning enligt skissen

 

 

 

http://fruarnalilja.se/utmaning-34-skiss/

 

mitt bidrag

 

 

 

 

Vilken tur att vi kommer bli några stycken imorgon för jag vet inte vad jag skulle ta mig till utan mamma imorgon .

Någonstans vet jag att allt detta ”planerande” av min sk födelsedagsmiddag har gjort att jag har fokuserat mindre på allt negativt .

Men det är svårt saknar mamma såå mycket!

Men jag skall försöka ta mig igenom dagen!

Har tittat på många gamla foton , jag ler ,skrattar och ser allmänt lycklig ut.

Förstå mig rätt jag är lycklig i mitt förhållade , i min föräldraroll för William.

Men olycklig för min situation som jag tyvärr inte kan göra något drastiskt åt.

Min kropp är sjuk och blir sjukare . Och det finns inget som kan ändra det eller göra mig frisk.

Försöker tänka positivt men det funkar inte alltid.

I need strength from within!

Första året och första gången utan mamma . Jag försöker att tänka positivt bara så svårt att göra!

Jag är jävligt unik , jag är väldigt ensam om att vara mig . Och det som gör mig unik är min familj och mina vänner , människorna runt omkring mig som finns här . Och dem finns där oavsett och gör mig varm i hjärtat över deras sätt att bry sig .

Hade det inte varit för er hade jag gett upp för länge sedan

Så tusen tack mina hjärtan.
Tack för all styrka och energi ni skickar

På söndag så är det den årliga familjedagen för familjen Malmgren och iår var det Magnus föräldraras tur att planera vart vi skulle och dem bestämde att Skånes Djurpark var det som vi alla skulle till . Och klart är det skoj för William med sina kusiner att härja lite men det innebär oxå att för att jag skall orka så ”vara med” man går från sittplats till sittplats och kryckor och alla skenor och förband vad det innebär allt skall med och på! Och i värsta fall får rullis med :/ men men så långt skall vi inte behöva hopas jag men det får jag känna av på söndag morgon . Nu skall morfar (min pappa) och William ut och köra handla lite och spana in lite bilar hos bilhandlaren och jag skall sova till Magnus kommer hem . Ha en skön helg !

Vart skall jag börja ?
Ett inlägg som har skrivits om och färdigt i mitt huvud många gånger och kanske en aning modig att våga inse livet och se att acceptera döden,

jag tror vi alla känner på oss lite hur vida vi kommer orka oss in i den höga åldern eller om det blir en aning kortlivat , överallt så får vi höra hur vi skall ta till knep för att leva längre , bli gamla men med alla medel dölja vår historia /ålderstecken som avslöjar vår riktiga ålder.

Som ni säkert förstår och har insett genom att läsa min blogg är, att jag har ärr över hela kroppen ,invändigt och utvändigt som vittnar om jobbiga operationer , svåra stunder inför livets öden som jag har överlevt ,

jag har tydliga märken på min mage som berättar en historia att jag väntade tvilligar och graviditen med William , jag har ärr som berättar om infektioner , förluster och olyckor , jag har rynkor som behagar att berätta om alla djupa dalar jag har gått igenom och celluiter som visar att jag lever men jag har insett att jag duger trotts allt ,

Och gör så länge lever jag , än så länge pushar jag mig själv att försöka att inte ge upp .

Man brukar säga att man får inte mer ( Ryggsäck) än vad man klarar av att bära!

Min är tung ,mycket tung ! Jag vill inte jämföra eller få ”tycka synd om mig ” suckar jag vill delge och lära ut medans jag lever för jag VET att mina dagar på jorden är räknade och att en dag tar dem slut! För min del vet jag att det handlar om dagar/månader / år och det kan ske inom några år( Max livslängd för mig är beräknad till 35 ) det tråkiga i det hela är många inser inte förrän det är försent , tänk vad dem kunde gjort annorlunda ! Jag kan inte bestämma åt dem

Mitt nuvarande liv är miltals ifrån min drömvärld jag vill leva i ,lilla familjen med två barn och trädgård och bil och körkort att jag orkar jobba och stå i och planerar en framtid tillsammans , jag kan inte planera mitt liv, i detaljer eller enligt hur, var , när !

jag måste ta det dag för dag, känna av kroppen ! livet går inte att förutse, tyvärr har inte många förståelse för detta eller ens viljan att förstå att det inte funkar om min kropp tvärar , det kvittar hur mycket jag vill , ex . Fika jätte trevligt och något jag brukade göra ofta men IOM att jag har en infektionskänslighet skall jag helst inte vistas i folkmängder , så att ställen som Ikea eller stads fika är planerade till detalj innan med boosting av immunförsvaret och allt vad det innebär och för att inte tala om tåg och köpcentrum eller kundkorgen/ vagn på Ica

vill jag inte bli sämre så skall jag vara försiktig och tänka mig för. Sem gar jag lire ”socialfobi) att vistas ute bland människor är något jag inte trivs med min ”mask” måste på , folk skall helst inte veta ! Vissa har fejknaglar jag har ett fejksmile .

jag har inte kvar mycket av mina gamla drömmar , dem är utbytta mot EN enda dröm , en enda önskan innan jag dör är att åka tillbaka till El Gouna , Egypten . Och det får mig att försöka blicka framåt trotts att det är mörkt och ensligt .
Vi var så lyckliga där och jag hade mindre ont i kroppen , bara ligga och flyta i röda havet och snorkla med fiskarna det är en del av mitt lilla paradis! Jag trivdes där!!

Och jag längtar galet dit , Magnus har lovat mig att försöka ordna så vi kan tills nästa år även om det innebär att jag skall sälja av allt mitt scrapping för att få komma dit en gång till så är det värt det för mig!

vi bor hemma hos min pappa nu sedan dec och vi trivs!
vi känner att William får en bra grund ihop med sin morfar/ mostrar och farmor och farfar på nära nivå att han har dem att stödja sig emot när jag inte finns , jag väntar inte inte på dagen d , men jag boar för framtidens motgångar kan man säga , förbereder så att avsked blir av och smidigt jag vill inte lämna William med massa frågor så min ”scrapping” är ett sätt att dokumentera livet för han att förstå hur mycket jag älskade han .

döden är ett känsligt ämne för många så ser jag det som ett avslut på min fysiska och psykiska smärta och tro mig det hänger ihop mer än vad man tror , när jag som har en kropp som förväntas vara 27 (snart) men som beteer och sänder signaler som om den vore 80+ och nu pratar vi inte tillfällig känsla utan alltid ,
mitt huvud hänger inte med jag är slö i tankeverksamheten och en aning avtrubbad för att värken
av summan av är att den alltid finns där

och det känns som om jag lever på lånad tid då kroppen emellanåt bara vill stänga ner men eftersom förståelse för mina noll funktioner är komma,noll nada så är jag Ensam med mitt , och jag får höra att jag är lat trotts att jag gjort mer än Vad jag skulle , och jag får alltid betala i efterhand

men dem är inte där och ser hur jag kan trycka in en handuk i munnen för att skrika av smärta eller dem ser inte de välformade tårarna , dom är alltid en blinkning ifrån , jag sätter på mig masken och försöker stå ut en minut till innan det bokstavligen känns som om jag har fått 2 ton betong över fingrar , tårna, benen , ryggen eller att bära på William som man instinktivt gör när han slår sig är som att lyfta två ton betong , trotts att jag har fått skenor / ortoser till händer, handled , knäna , fotleder och till höften allt för att stabilisera så hjälper det en bråkdel , visst vågar jag lite mer men till en gräns , tack vare handledsortosen så tappar jag inte mjölkkartongen lika ofta .

väldigt ofta så ligger jag och försöker sätta mig själv i sk sömntrans men så avslappnad kan jag aldrig bli ,

jag får allt svårare att sova pga av smärtan och att sova riktigt djupt och avslappnat funkar sällan, och det blir då rem sömnen med massa drömmar och livet som går på repeat Mardrömmar som jagar mig, de gånger jag har sovit djup har jag varit väck ett par dagar och det är kroppen som stängt ner helt det blir bara minnesluckor och jag är desorienterad , inga bra dagar och har dem allt för ofta.

Tycker ni att det finns stavfel och att texten är osammanhängande så är det för att fingrarna dansar inte rätt eller inte lika snabbt över tangenterna som texten i huvudet gör !

Hjälp eller stjälp mig!!

Tack för mig kanske dröjer det ett tag tills nästa inlägg kommer! Det har tagit mig några MÅNADER att skriva ihop detta något som var ovanligt för
Mig innan men allt mer vardag, allt tar lååång tid för mig!!

När William kryper upp i min famn och kastar armarna om halsen
och säger Mamma??!!??
Wille elschkar( älskar) mamma

DÅ försvinner allt ont i min värld och den avslutas med en puss från mitt troll !

Detta är verkligen äkta sann kärlek!

Något som jag verkligen tycker är skoj är att ” baka” godis jag och William gjorde en egen version av lionbars gott var det

William gör framsteg hela tiden och dagen nya ord som fick oss att häpna var – Trollenäs – klart och tydligt -Trollenäs – det roliga är ju att Magnus spelar i trollens if och att vi bor här

Jag vill fortfarande inte förstå emellanåt att hon inte finns mer och att jag aldrig kan få en varm kram eller ett leende av min mamma ! Vi barn hade mycket nära relation till varandra och till mamma även i vuxna dagar var hon alltid minst ett samtal om dagen eller besök ifrån . Jag pratade med henne så ofta jag kunde och det var om allt och inget. Jag känner allt hon sa , hon gjorde i varenda fiber i min kropp. Och nu är känslan utbytt mot mer smärta! Det gör bara rent utsagt ont! Besöken vid hennes grav är dagliga från oss alla ! Och blommorna blir bara fler och fler vi alla deltar i planteringen alla blommor som är satta är satta med kärlek och en tanke om att Vi ville ge henne dem. Vi gav mamma mkt uppmärksamhet och presenter , kärlek och värme under tiden hon fanns i livet , vi älskade henne så innerligt mycket att vi aldrig ville tänka tanken ” om hon inte fanns…” och nu måste vi leva tanken istället och det finns inget som gör så ont att leva i saknaden ! Idag för två år sedan döptes William bilderna på mamma är otroliga hon var så vacker och glädjen hon utstrålade när hon höll han i sin famn , hon är och kommer alltid vara så ofantligt saknad! Krama om era nära och ge er mamma uppskattning ! Jag önskar bara jag hade fått säga hejdå .

Mamma vi älskar och saknar dig så!

Mamma min älskade mamma . Du saknas så mycket speciellt idag en dag som denna , minstingen tog studenten!

Jag försökte vara stark och bet ihop. Men bara några minuter innan vi skulle gå ut genom dörren ville min kropp ge upp jag blev en hysterisk , skakande och intetstirrande sen ringde jag Sjukvårdsupplysningen och hon rekomenderademig antingen hemläkaren via carema eller åka till lundakuten allt för att få samma ketoganspruta, då min mage MÅSTE VILA efter alla tabletter jag fortfarande sätter i mig. Men just ketoganen är extra jobbig för min mage. Bieffektrna efter dem är MÅNGA . Även sideffekterna. Den bästa effekten är dock att jag har hanterbar smärta. Ser ni jag blir ALDRIG smärtfri … aldrig men att ha det på en sådan nivå är paradiset , nästa nivå är att sövas . Iaf careema har en vårdbil med en doktorn och en sköterska i jour. Så dem
Kom på 5 röda även om
Mitt liv inte var livshotande så tog dem mig smärta högst allvarlig. Och ett två tre var det över efter fem minuter så såg jag dubbelt och hörde dubbelt. Och eftersom minstingen tog studenten och vi väntade sammankommst och dessutom så ville jag finnas där för lillasyster eftersom mamma nu inte kan finnas för henne på det sättet. Så kunde dem gott förstå varför jag inte ville åka in till lund . Det står i min journal att det får ges i konsultation med mig. Och det var värt varenda krona fick själv pröjsa 300 kr då mitt frikort inte funkar där. Men nu ligger jag här i sängen och mår så jävla illa , vill bara kräkas och sova . Låt mig. Har tagit alla mina mediciner . Och trotts att jag med säkerhet vet att jag ligger stilla så snurrar det mesta därav har det tagit lång tid att skriva på iphonen men hitta en app som läser upp det man skriver och som är tredjeparts . Alltså den funkar bara med sig själv. Typ men den omvandlar mitt språk till ord på papper något jag verklgen uppskattar. Sen använder jag mig mkt av hjälpmedelscentralen här som även där ger en en känsla av total frihetbinomnröstnstyrning. Sorry för det men nu ser jag inte vart jag trycker utan det är mest gissningar . det Ödets som ser vart detta inlägg hamnar. Har det fortfarande väldigt pshykiskt jobbigt och det känns som om det kommer ta tid. Tid som jag inte har. Suck. Får se bad som händer med det vi kallar liv , hur jag kan påverka det själv. ?? Har tusen frågor som kräver svar omgående . . Sov gott mina vänner . Era kommentarer och häslningar / peppningar gör att jag orkar med än vad jag ”orkar” emellanåt det är ennorm styrka i era tankar . Älskar er.

Nu fungerar allt normalt igen med kommentarer mm . Så skönt!! Så kom igen vänner mina . Visa vad ni går för! Love

nu vet jag varför jag får tomma mail till min mail från hemsidan.. det funkar inte att kommentera jag har försökt att byta tema , ominstallera wordpress men inget funkar. så vad skall jag göra? någon som vet?
skicka gärna ett mail till mig på info@mariamalmgren.com

sedan den sista kommentaren lämnades i min blogg .
undrar klart om man kan använda funktionen under mina inlägg. Fungerar det att kommentera eller pallar ni inte?
man kan juh tycka att någon av er alla HUNDRA unika besökare varje dag skulle säga hej.
men inte då gör det lite ont i hjärtat på mig.
vart finns ni ? alla hundra bloggläsare som besöker min blogg .

usch nu blev jag mer nere pga av detta;(

ha en bra dag

http://www.mariamalmgren.com/wp-content/plugins/smilies-themer/Smiliepack_003/15.gif