wonderful things will happen Only if your open for it <3
Kategori:
en torsdagsmorgon vid 9 tiden den 1 oktober 2009 kommer min älskade magnus hem och ber mig ta på mig kläder snabbt för att min far hade ringt han och sagt att det hade hänt ngt med mamma.
vi satte oss i bilen och kände en tyngd i våra hjärtan och rädslan över att inte veta vad. vi plockade upp mina små systrar . och körde i ilfart till Lunds sjukhus . vi kom in på akuten och när jag frågade sköterskan i luckan ang min mamma som kommit in blev hon stum och sa med en dov röst jag skall hämta någon som tar hand om er.
VAD fan ge mig rumsnumret så går jag dit själv. tänkte jag.
mitt hjärta bultade så hårt
istället kommer 2 st kuratorer och en sköterska och tar emot oss.
VAD FAN!
och leder oss till ANHÖRIGRUMMET på akuten.
När jag fick se ansiktet på min storebror ALLAN och hans Camilla och Pappas rödsprängda ögon
FÖRSTOD JAG
mamma klarade inte sig.
ett moln av hysteriska skrik och gråt & tårar utbröt
det är inte sant, det får inte vara sant.
er mamma har tyvärr avlidigt i hemmet och din far & vi gjorde ALLT för att rädda hennes liv
men det gick inte,
::
Älskade mamma det är idag 6 månader sedan du lämnade oss här
och tvättom så läker inte mina sår . utan varje dag växer saknaden efter dig.
jag har fått sörja många gånger under mitt liv. mina barn som inte fick finnas hos oss.
men
sorgen och saknade efter min äkskade mamma kommer alltid växa
eftersom hon var vårt allt.
efter detta så HATAR jag den 1 i varje månad och inte minst TORSDAGAR
när vi kom hem från sjukhuset hade jag en trött och medtagen william så tanken var att han skulle få lite skön och välbehövd sömn. men det ville inte han .så vi gick upp till mammas grav och började göra lite vårfint och sätta nya blommor och nya ljus.
bilder från min Iphone fråga efter appen så skickar jag länken som gör att du har en större möjligheter att ta schysta foton. kameran blir som en digitalsystemkamera. med alla funktioner man kan till och med använda OLIKA objektiv enligt appen. nedan använde jag makro funktionen som skall ge intrycket på bilden som ett makro-objektiv.
jag lade ner lite mer tid på få till bilden på dessa ovan de andra var bara ”foton” så mina syskon och min moster kan se hur vi håller mammas grav. snart skall vi försöka få hennes sten från lolland graverad och få plats. imorgon skall magnus och jag ev. till Johans trädgård för att kolla vad det finns för rosor och andra vackra blommor. det skall vara massa blommor.
vi skall sätta lite fint påskris till mamma.och börja så smått att plantera dit fina blommor, ett hav av rosor på hennes grav. hennes sten skall graveras.
jag skall lacka lite fina stenar som william har målat till henne. och ett trähjärta skall målas rött och lackas.
Plötsligt den 1 oktober 2009 kippade min mamma efter luft ., hjärtat slutade slå. och trotts att hjälp tillsattes kunde inte hennes liv räddas . Hon dog i västra strö. min mamma var min och mina syskons stora förebild hon var vår ledsagare genom livet vår guide till lycka och vår trygghet. på bara några minuter var hon borta. men tänk om det fanns några signaler som kunde hjälpa oss att hjälpa henne. tänk om . så tänker tankarna hela tiden . och saknade efter henne blir inte mindre. snarare tvärt om . den river och biter hela tiden i en .
Anne-Marie Orheden
19480709-20091001
har lämnat OSS
En Make , 6 BARN(+2 bonusbarn) 5 Barnbarn (5 bonusbarnbarn) en tvillingsyster och fler familjemedlemar,bekanta i otrolig stor sorg och saknad
OFATTBART!
nu vill jag göra ALLT för att andra anhöriga skall stå i vår sits . att det inte blir så hastigt som det blev för oss . vi fick inte säga hur mycket vi Älskar henne och säga Adjö.
kort efter mammas bortgång så startade vi en fond i mammas namn. “ Le mot världen och världen ler mot dig” via Hjärt och lungfonden , där kan man nu ge en GÅVA som stödjer forskningen kring kvinnohjärtan. för symptomen ser inte lika ut för män och kvinnor något man trott
.
– Det är en vanlig missuppfattning att kvinnor inte drabbas av hjärt-kärlsjukdom, trots att fler dör av det än av någon annan sjukdom. Att bära armbandet är ett sätt att visa stöd för de hundratusentals kvinnor som lider av hjärt-kärlsjukdom och samtidigt bidra till forskningen, säger Karolina Sjöstedt, projektledare på Hjärt-Lungfonden.
Under mars månad pågår Hjärt-Lungfondens kampanj Rädda kvinnohjärtat – Go Red. Målet med kampanjen är att samla in fem miljoner kronor till forskningsprojekt kring kvinnors hjärtan. Hjärt-Lungfonden vill halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt inom tio år och för kvinnor innebär det över 2 000 räddade liv om året.
Förutom att köpa armbandet kan den som vill stödja insamlingen sätta in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7 och skriva ”kvinnohjärtan” alternativt ge en gåva via kampanjsajten, www.hjart-lungfonden.se/kvinna. Det går också att sms:a HJÄRTA till 72 900 så skänks 50 kronor till forskningen. Till stöd för insamlingen säljs också Go Red-pins i form av en röd klänning i utvalda butiker under mars.
Om armbandet: Berlockarmbandet kostar 79 kronor. Separata hjärtberlocker i olika färger kostar 15 kronor styck. Armbandet och berlocker säljs på Best Western Hotels, Ellos, KappAhl, Pagelle, Stockholm Heart Center och Twilfit.
Vanligaste dödsorsaken. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor.
20 000 per år. Varje år dör drygt 20 000 kvinnor av hjärt-kärlsjukdom.
41 hjärtinfarkter om dagen. Varje dag får cirka 41 kvinnor i Sverige hjärtinfarkt.
Mindre hjärtan och smalare kärl. Kvinnor har mindre hjärtan och smalare kärl än män.
Drabbas senare än män. Kvinnor drabbas av samma hjärt-kärlsjukdomar som män, till exempel hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp, hjärtrytmrubbningar och stroke, men i genomsnitt tio år senare.
Vissa hjärtsjukdomar vanligare bland kvinnor. Kvinnor är överrepresenterade när det gäller vissa hjärtsjukdomar, till exempel ”brustet hjärta” och så kallade tysta infarkter.
För mer information, kontakta gärna:
Ulrica Klettner, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 34 begin_of_the_skype_highlighting 0708-54 42 34 end_of_the_skype_highlighting, ulrica.klettner@hjart-lungfonden.se
SOM en extra grej och som ett stort tack för er gåva . så har jag personligen gjort en litet Hänge till armbandet. hänget som är i mammas minne får man när man har gett en gåva till min mammas minnesfond. när man sedan får bekräftelsemailet så bifogar man den plus namn+ adress till min mail: info@mariamalmgren.com så kommer den på posten efter 1-2 dagar och den fungerar på samma sätt som de andra hängena . bild kommer snart på de fina “berlockerna” som i detta fall består av en fjäril och en rosa och vit pärla. i silvrigt hänge. inga bidrag är för små eller för stora. man kan inte sätta ett pris på ett liv. så alla bidrag hjälper . mitt hjärta slår och klappar för min mamma . min mardröms tanke är att andra skall förlora sin mamma. trotts allt så är det en av våra mest betydelsefulla människor i våra liv. utan dem hade vi inte funnits.
Tusen tack till hjärt & lungfonden för titeln Ambassadör. och äran att ni ser mig att jag vill göra en skillnad för kvinnohjärtan i mammas minne.
åhh vad trött jag är på sjukhus fick ta mig till sjukhuset efter det att vi hade besökt advokaten för bouppdelningen efter mamma fan vad jag hatar den tanken , jag vill bara ha mamma tillbaka.
sen efter så åkte jag med pappa och sös ner till stan och vi gick in på tiger och jag hittade en söt liten kyckling som sa “pip pip pip” men eftersom william hade blivit dålig igår på dagis . dem trodde han var magsjuk eftersom det gick på dagis. men jag misstänker att det är kindtänderna som spökar. eftgersom han inte har feber och äter mat men vill flytta runt maten med fingrarna .
efter att dem tog blodprover med en ultra tunn nål så sprack kärlet ändå . och när man ser hur lätt det går sönder förstår man hur skör min kropp är. nu har jag en blödning i armbågen.:( Fattar först nu efter några timmar vilka konsekvenser ett litet brustet kärl får för min kropp.
(( bilden tagen i går efter någon timme i dag ser det osmakligt värre ut :( och ont gör det i armbågen ))
sen tog jag mig i kragen och gjorde det jag längtat efter länge , att träffa ELIN . Vi som hade så mycket skoj ihop en gång och friska och krya var vi . och nu satt vi där med lika mycket ork i kroppen , och till och med 100åringar skulle kunna köra om oss i gå teknik. med sina rullatorer . det blev många extra tabletter i går och man känner av biverkningarna mer idag. men det var det värt. det är säng läge för mig nu ett bra tag. men det var klart värt varenda minut som jag fick spendera med dig Elin och sen mysa med söta Ludde som är 5,5 mån vilken goding . det gör ont i hjärtat att man inte kan ge lilla william en lillasyster eller lillebror som ger han (lek)sällskap och stöttning genom livet när inte vi finns där.
(Maja & Elin)
det tråkiga är som jag och Elin har märkt av är effekten av att bli sjuk. att inte bara det att vi är sjuka med en sjukdom som förpestar kroppen . vi märken av förpestningen på omgivningen . folk blir rädda för att ställa frågor . dem är rädda för att trampa på tårna . och rädd för att såra . medans vi båda känner och många jag har pratat med instämmer att vi vill att ni frågar och undrar och bara hälsar på utan massa krussiduller . för det ända som verkligen skiljer oss åt är egentligen orken i våra kroppar . min kropp orkar kanske inte ta sig in till malmö eller Eslöv eller LUND hur mycket jag själv vill. så det blir någonstans att det blir att hemma i tryggheten , där mina medel och överlevnadskit finns som jag trivs och tryggt kan träffas och så är det för Elin. vi får kämpa båda två för våra braiga dagar :) Kära ELIN kämpar mot Cancer och ni kan läsa om hennes kamp här http://elinhejdenberg.blogg.se/ . massa gott handlas med och vi bara satt där och pratade och mös och pratade om allt mellan himmel och jord . jag känner mig så glad för jag har mycket FÅ vänner kvar men dem är DEM BÄSTA eller creme a la creme , grädden på moset :) och jag tackar för alla som tar sig modet till och frågar för frågar man inte får man inget veta. tack söta Elin & Magnus & Maja & Ludde för att ni förgyllde min dag. sen kom MIN MAGNUS och hämtade mig . och vi mös hemma i sängen och tittade film . och nu är det lördag. och magnus spelar match och jag och william kollar på EMIL
uppe hos mamma, william hittade en sten som han lade hos mormor. som han saknar henne. här sitter han och sjunger alla sånger för henne som vi brukade sjunga,
lillasyster laila har startat en forskningsfond i mammas minne efter det jobbiga beskedet om VAD hon dog av. plöstlig hjärtinfarkt.http://www.hjart-lungfonden.se/sv/Minnesfond/Till-Minne-av-Anne-Marie-Orhedendonera i mammas minne för att rädda en annan mamma som behöver finnas för sin familj.inte nog med det hade hon haft 2 st infarkter innan som jag kunde förstå , kommer inte ihåg om hon hade haft två innan eller om detta var den andra. orden gick ihop i huvudet och tankarna rullade bara på.MAN KUNDE KANSKE HA RÄDDAT HENNE!jag vet juh alla riskerna med det hela men någonstans så pratade vi om detta , familjen att hon visste om detta.hon visste nog hon skulle dö den morgonen.usch.men mamma du har det bra nu.igår så åkte vi ner hela familjen (peter saknades) och var på min mormor och morfars grav , mina småsyskon städade så fint och vi tände ett ljus för dem , laila hade köpt jätte vackra rosor som vi prydde graven med. och vi stod där och önskade min mormor grattis på födelsedagen , för hade hon levt hade hon blivit hela 99 år gammal iår. sen åkte vi ner och tittade på huset som mamma och moster växte upp i och minnena kom tillbaka i huvudet , när man var liten så brukade vi gunga på grinden och morfar brukade säga ifrån många gånger. men trädgården som vi sprang i och plockade alla sorters frukter och bär. jag glömmer det aldrig det är det jag vill sträva efter med william han skall få samma tillgång till frukt och bär och grönsaker , han har samma relation med det som jag har . vi bara ÄLSKAR det . helt fullkomligt. men klart nu rann tårarna på ett annat sätt för nu var inte mamma med , mamma brukade alltid sitta och berätta historier om hur hon och moster cyklade till skolan , spelade handboll , åkte skridskor ,träffade pojkar och dansade och så mycket mer. och det märkligaste var att PRECIS när vi svängde av för Utterslev så på radion hade det gått julmusik på hela tiden men plötsligt kom ”the olsson brothers-belive in love” och mamma sa till mig LYSSNA PÅ TEXTEN! (och eftersom tårnarna dalade ner så var inte koncentrationen på topp men jag tyckte det var något med att ….spend christmas without me lalalalaaa )men jag hittar den inte men som tur är så känner min moster dem så hon skulle personligen se till att jag fick texten. det var lite det oxå att mamma och moster var på deras konserter och det finns bilder på mamma med dem. så DÄRFÖR förstår jag ännu mer att mamma tog kontakt med mig. jag vet det mer och mer nu att jag är ”öppen” för energierna mer och mer och förstår och kan tolka bilder och dofter samt känslor på ett annat sätt nu än tidigare . när mamma levde så brukade hon hjälpa mig förstå min ”gåva” och hon sa till mig att inte skämmas men på något sätt så gör man det , man vill inte vara udda på de sättet. för jag tror inte på att EN NÅGON har skapat allt utan mer på Darwins teori. men jag tror att det fanns en man som gav känslan och kunde prata med människor på ett sådant sätt att han kunde leda dem. han var en jävligt bra säljare och hans mirakler kan man diskutera. mamma brukade alltid säga hur kristen hon än var sa hon att ” han visste vart stenarna låg i vattnet”.men vi åkte 55 mil för att hitta mammas sten och det gjorde vi. kanske det är en sten mamma en gång berört eller kanske suttit på. vem vet ?men den kommer från Utterslev/Lolland/danmark . platsen där mamma växte upp och kände sig hemma , grogrunden för vår familjs starka traditioner.nu skall vi bara städa stenen och sätta den på plats sen ev. få den graverad .pratade med moster som var så djupt rörd över vår gest. men som jag sa till henne så var det mamma och hon är unik i alla avseenden precis som moster. och för mamma vill vi hedra henne genom att ta Lolland till henne.så nu skall vi mysa och äta söndagsfrukost . sen börja packa igen vi flyttar nästa helg juh.
jag känner mig så jävla stressad . jag kan inte göra ett dugg här hemma . magnus fick komma hem på lunchen för att hjälpa mig NER till soffan och för att hjälpa mig till toan.
yrseln och stickningarna ,domningarna är fortfarande där och obehagliga. jag har huvudvärk som kommer och går som det passar.
läste på en av mina mediciner som jag får siferolen den ges till patienter som har parkinson (dem har spasmer och kroppen gör som den vill, muskler mm.)
jag fick en ökad dos av den medicinen för över 2 veckor sedan och börjar klart undra om den har något med biverkningarna att göra. även håravfall har jag bland mina biverkningar och det börjar bli löjligt nu tycker jag. hade jag inte haft så mycket hår på knoppen så hade jag inte haft mycket kvar nu. fick lite panikkänsla i söndagsnatt till måndags morgon. jag duschade och försökte tvätta håret. jag grät. eller rättare sagt stortjöt. för nummer ett så har jag så ont i armarna att det gör ont att bara tänka tanken att dem skall ovanför axlarna (att lyfta dem uppåt) nummer två var fingarna , små stela tunna pinnar som kändes som brödstickor som försökte massera huvudbotten. nummer tre så nacken och huvudet var ömt och stelt så jag kunde bara göra en sak i taget att tvätta mitt hår en omgång tar ca 1 timme för mig (fick ta ner armen och vila en tio min emellan)och då undervärderar jag tiden för vattnet är bara ljummet med halv kapacitet när jag börjar och när balsamet skall ur så är det kallt vatten kvar.. huuua så då får jag bara MER ont av det kalla vattnet. MEN det som chockade mig mest vad hår avfallet. visst jag fäller mycket det har jag alltid gjort men även detta var lite väl mycket för mig att acceptera.
jag brukar kunna fylla en hand med hår som jag fäller , men jag har ett mycket tjockt hår så jag har aldrig haft några funderingar det är normalt att fälla en del.
men nu först innan duschen så i sängen låg det ”tussar” med hår. på tröjan och på golvet där jag borstat. ungf vad jag brukar fälla . men efter jag stått och masserat hårbotten åker det av stora tussar. och då snackar vi alltså tussar i den bemärkelsen att det är som att fylla ett decelitermått med tussen , fyra stycken hade jag kunnat fylla alltså en ”halv” liter med bara hår som föll av mig. det kändes onaturligt och oroande. fick en känsla i kroppen att bara raka av allt på studs. och kommer nog göra det i framtiden . för håret ser skumt ut nu med mer på ena sidan än den andra.
så jag känner att jag sitter i ett dilemma antingen sluta med mina behövliga mediciner och behålla håret någorlunda ”snyggt” (eftersom det kan vara kombinationen av dem alla som förstärker visa biverkningar) eller acceptera att man kommer tappa sin lejonman och se ut som gollum. att skippa medicinerna känns som om jag är tillbaka på ruta ett och paniken ligger i att jag har alltid varit en hårmänniska , mitt hår har alltid varit en sak som utmärker mig. då undrar jag klart oxå om jag förlorar mina snygga ögonbryn som jag har kämpat och format. hmm kommer se riktigt skum ut. någon som sa åt mig att käka mer B-vitamin och jag kränger juh B-vitamin i mängder (http://www.b-vitaminbrist.se/bvitamintallriken/) äter du tillräckligt?
när man tittade på mina värden inom b-vitaminer så var dem bra allesammans folsyran var lite lägre men dem sa bara att det var ändå högre än många andra . så det var inte så mkt som kunde ändras där. dem kunde se på mina blodprover att jag åt varierat och bra. vilket känns skönt. visste inte om att man kunde se de via blodprov. så nu återstår det att vänta och vänta.
skall in på smärtrehab den 24/11 kl 07:45 -16:15 -vilken jävla tid .. kommer inte kunna sova något natten till tisdag . blir så seg och är mkt senare i uppstarten . sen skall jag ner till reumaten men väntar på kallelsen där ifrån.
jo fick tvinga mig iväg i tisdags (igår) eller rättare sagt det gick bara inte jag bröt ihop och magnus min prins på den vita hingsten kom och hämtade mig och lämnade av mig och trilsk william på VC 0ch lämnade cykeln där med så vi kunde ta oss hem. vi besökte williams doktor i ett annat ärende än foten så att säga . william hade tydligen ett annat problem som kommer från min sida av släkten och detta skall nu åtgärdas via en liten operation , så william fick en remiss till barnkirurgen . det var min mamma som upplyste mig om att det inte så OK ut och jag vet juh inte eftersom william är ändå mitt första barn (i livet) och det är inte precis som om man får en handbok med hur dem fungerar och hur det skall se ut eller inte se ut.
men nu fick vi det ur världen och han kommer se ut precis som alla andra barn . så skönt. doktorn sa att hade vi inte sökt för detta nu hade det kunnat uppstå problem i framtiden som hade kunnat komplicera allt. så det känns skönt att vi inte väntade längre.
när vi sedan skulle hem så ekade det i skallen att vi inte har besökt magnus farfar & farmor på ett tag , så vi gick upp om dem och hälsade på och uppdaterade om läget. och klart var dem superglada att se william . fick höra flera gånger att han liknar magnus så mycket och dem borde veta. fniss. han var så snäll där och gick och lämnade klossarna i gammelfarfars rullator och gammelfarfar blev ung på nytt kan man säga . fick även höra att dem var så stolta över magnus uttalande i tidnignen och bravaden över att trollenäsarna gick upp i femman. dem bjöd på lite smörgåsrån och mjukost och mys william ville mata gammelfarfar med sitt rån och var på väg att korsa bordet några gånger antagligen såg gammelfarfar hungrig ut :) men i alla fall så började jag märka när klockan närmade sig 12 att lilla pojken blev riktigt grinig och vi fick försöka bege oss hemmåt. lättare sagt än gjort fick locka han ner till cykeln med att han skulle få en banan (bannannn) och en clementin (klemis) när han väl satt fast så fick han en clementin som försvann i samma hast så han fick den och bananen tuggade han i sig medans jag försökte få upp låset på cykeln och trycka ner väskan i korgen. sen han bara MER .
hihi min gullunge. jag hann inte cykla långt . kom bara till polishuset så smällde däcket och william hade hunnit somna i stolen. så det var bara för mig att leda cykeln hem..
KLOCKAN 14:45 var jag hemma .. jag fick ta pauser hela vägen och asa på cykeln och william när man är stel och har ont. folk stirrade ut mig eftersom jag inte kunde hålla tillbaka tårarna när jag gick det var så smärtfullt. men hem kom jag. och väl hemma så vaknar william och är pigg och glad och jag är halvdöd, och hamnar på soffan där ligger jag tills magnus kommer hem och han hjälper mig sedan upp till sängen och ur sängen har jag inte direkt kommit utan hjälp. och där kommer jag antagligen stanna ett tag till suck .
sov gott mina vänner och tack för alla fina kommentarer (och är det någon som missförstår mina inlägg här och tror jag söker ”tyck-synd om mig” kommentarer så har ni fattat det helt fel som någon skrev att jag skulle ta av mig min ”OFFERKOFTA!” hmm jag har nog aldrig burit en sådan. jag vill verkligen INTE att ni skall tycka synd om mig och jag har all rätt att tycka synd om mig själv i vissa stunder men det gör vi alla någon gång. och bloggen är MIN BARA MIN att ventilera och känna att jag kan skriva och komma tillbaka och läsa och förstå och analysera mig själv allt för att klara av den tunga ryggsäcken som jag får bära. jag vet inte om personen som skrev detta har varit med i liknande sits eller samma men jag känner att man är olika starka och har olika sätt att klara av vardagen och livets motgångar. jag har ALDRIG känt på känslan av att glida på en räkmacka(tror det är så utrycket lyder) utan allt positivt jag har i mitt liv har jag fått kämpa hårt för . så snälla tänk en gång extra innan ni lägger en sådan kommentar det krävs så lite att göra mig glad men en liten kommentar som luktar surströmming och avundsjuka och ren elakhet undanbeder jag vänligast för minsta lilla nu håller mig under ytan . och jag kämpar så otroligt hårt för att bara PRECIS ligga med huvudet ovanför.
tack för mig
uppd. 19 nov. kl 13:00
(ps1 det var några som mailade mig ang. olika behandlings alternativ. om man läser på om mina sjukdomar under fliken ”om Maria Malmgren” så kan man läsa att mina mediciner är inga som botar eller stoppar mina sjukdomar utan dem skall bara lindra mina symptom. och dem gör sitt jobb. sen vet jag inte säkert om det är biverkningar eller om jag har något annat som ligger och gror och fuckar upp mig. man kan förlora sitt hår på andra faktorer så som stress. men jag vill bara göra det tydligt att jag gör ALLT för att försöka göra min livssituation bättre. jag vill inte ha det så här och provar på olika former av behandlingar i hoppet av att hitta något som hjälper mer än något annat men jag står handlöst . vi får se vad dem ger mig för råd nere på smärtrehaben. tack för mig
nu vet jag var du finns min älskade mamma… i alla fall vart du är begraven.. jag tyckte det var jobbigt innan när jag inte hade en grav att sörja ..att jag visste inom mig att du låg ensam och övergiven på en bår i ett kylrum…*ryser* men nu är du begraven i din vackra guldklänning och vi alla smyckade din grav med foton och blommor ., hjärtan i mängder … och ljus .. massa tända ljus … jag skall ta med mig min vita glas lyckta som du gillade ..den skall få stå där med brinnande ljus .. och det kommer bli svårt att lämna dig… men nu vet jag vart du finns… jag har hållt mig löfte.. jag stod där och övervakade när dem stängde din grav.. jag stod där .. med tårar som rann nerför kinden och sa hejdå.. jag sjöng tyst inom min … det vackraste jag vet.. och kärleken är… jag vet att du hörde mamma ..
tack för tiden jag & vi fick… kommer aldrig sluta älska och sakna dig…