Helgen började annars med massa mys , vi bestämde för mysa till med fruktfat med div. Exotiska frukter vilket var skoj och så gott . Det kan jag verkligen rekommendera istället för godis & chips

På lördagen åkte hem och hade mys med svärföräldrarna , Williams farmor och farfar och där fanns även kusinerna , så det blev verkligen massa mys till det var dax för middag och William som bara velat äta frukt hela dagen , fick plötsligt hög feber och blev blek med magsmärtor och muskelsmärtor . Detta höll i sig och vi åkte hem direkt och vid 12 snåret på natten hade han 40 graders feber och låg i fosterställning och gungade pga magen och så ont han hade i musklerna , han ville knappt dricka , jag gjorde testerna enligt 1177 för att kolla ifall han hade blindtarmsinflammation men då han inte reagerade med den smärtan vid tryck just där och andra tester som läkarna själv använder sig av för att ställa diagnos misstänkte jag att päronet han åt tidigare kunde gett han gassmärtor i magen , Magnus masserade och masserade sån spädbarnsmassage för att hjälpa rörelserna i tarmarna , det släppte lite på det värsta trycket , men han hade så ont i hela kroppen musklerna bara vid beröring efter någon timme med massa gråt fick han en panodilsupp och plötsligt fick han lite ork att dricka och även den värsta muskelsmärtan släppte , sen plötsligt på 2 sekunder vände det , han tappade färgen blev likblek och sen kräktes han 4-5 gånger och fick tömt magen( det var inga stora mängder vatten och frukt) , kort efter piggnade han till , han hade inte så ont i magen och musklerna , han fick ett bad och sen nya kläder och sängkläder sen somnade han vid 3 tiden i natt ,

febern gick ner och imorse så vaknade en glad liten kille som var så hungrig . Febern var helt borta så vi hoppas att det var något temp. Som skulle ur systemet . Idag har han ätit hela tiden och ätit mycket som vanligt , lite rastlös med massa energi , vi skulle varit på kalas hos min bror med barn och sen skulle William med sina andra kusiner ha badat på äventyrsbadet men allt blev inställt .

Vilket blev en besvikelse för William men vi förklarade att hans kropp behövde vila och samla krafter , iom min regel för William om 48 h från sista febern blir det ingen förskola förrän på tisdag något som William oxå protesterade emot men det är så hans immunförsvar får en chans att återhämta sig , det var bara förföra helgen som William var sjuk med hög feber . Men så är det när man har dåligt immunförsvar.

( bild tagen ikväll )

Imorgon måndag kommer fotografen hit som skall fotografera inför artikeln i Ica kuriren , vilket skall bli intressant .

Nu sover pojkarna och både jag och Alice i magen är vakna , eller rättare sagt hon håller mig vaken aktiv liten tjej , skall bli skoj att se hur hon ser ut och är utanför magen

Nu längtar vi allesammans så mycket och nu är hon snart här

Dela med dig/Spara

Dela med dig/Spara

Dela med dig/Spara

Sjuksköterskorna gick på den jourhavande-ortopedläkarens rådgivning som de fick via telefon. De började såga med gipssågen och William klagade på att det gjorde ont och efter en kort stund övergick detta till att han fick ”smärtpanik”, sköterskorna förklarade bort hans smärtor med att det kunde bli varmt när dem sågade. De avbröt sågningen och William fick lugnade medel, men det hjälpte inte, han var lika hysterisk! Men sköterskorna (3 st) höll William samtidigt som vi föräldrar skulle försöka hålla han stilla undertiden.

Efter dem hade jobbat i över en timme med att såga upp skåran gjordes ingen kontroll eller titt för att se hur det såg ut under, så uppfattade vi som föräldrar, att sköterskorna var väldigt osäkra på vad dem gjorde. Efteråt fick William lite smärtstillande citodon och först efter en timme fick han ro i kroppen och kunde sova i ca 2 timmar.

vi var sedan uppe en runda på barnortopeden när dem öppnade vid 8. Och dem tyckte att det var ett misstag att göra en splitt i gipset. gipset lindades bara in pga de vassa kanterna efter sågningen och ingen annan kontroll gjordes där heller. Och William fick citodon utskrivet för om smärtan återkom i samma grad när vi väl var hemma.

Under veckan som gått har vi inte känt igen vår William som har klagat till och från att det har gjort ont i foten, men eftersom personalen på ortopeden sa att William skulle ha lite spänningssmärtor i foten pga töjningen så har vi föräldrar avfärdat hans symptom att dem var värre än vad han utgav sig för.

men chocken var ett faktum när Williams ordinarie gipstekniker skulle avgipsa honom. Samma procedur med smärtan och panik fick William när gipsteknikern tog fram sågen , dem hann knappt börja innan han bad om nåd att sluta såga för det gjorde så ont och ”sluta såga i benet”.

Och dem beslutade även där att ge han lugnande. Efter den lugnande medicinen hade sin topp verkan bestämde dem för att fortsätta proceduren att ta av gipset, vi var fyra stycken som fick hålla William när han lika panikartat skrek i ren förtvivlan. Eftersom den ordinarie gipsteknikern är snabb så tog det under 2 minuter att få av gipset och, chocken blev ett faktum för både oss föräldrar och gipsteknikern samt sjuksköterskan. Där man hade “splittat” gipset vid vristen och språngbensleden hade det tillkommit ett ”såg”sår på 3×2 cm, det var rött , irriterat och varigt , ett riktigt köttsår, 3 cm är ett stort sår för en liten klumpfot( svår grad PEVA) som är mindre och känsligare än vanliga fötter ,dessutom pga EDS (Ehlers danlos syndrom-bindvävssjukdom,överrörlighet) har William sämre läkningsförmåga , sämre blodcirkulation och tendens till få grövre ärrvävnad. Något som kan hindra hans framtida rörlighet i foten. Det var jobbigt & chockerande för oss att se hur hans lilla fot hade fått en sån skada och sedan haft den i en veckas tid.att detta har åkommit av att dem som sågade spliten och tagit i för hårt samt gått för djupt i gipset. något som vi har förstått under av gipsningarna att detta skulle vara omöjligt då ”sågen” skall per automatik stänga av sig när den är igenom gipset.

vårt förtroende för akuten är för närvarande raserat , eftersom vi kommer ha många täta besök där pga Williams sjukdom & handikapp kommer det ta tid att återfå tryggheten. speciellt för William.

William Malmgren med föräldrar

Dela med dig/Spara

Det var riktigt sött vi delade systerligt på alla och båda två tyckte den med citron smakade syntetiskt :P

På vägen hem såg det verkligen mörkt ut över lilla strö

Dela med dig/Spara